Forskningsstod
FORSKNINGSSTÖD

Akademien initierar och stöder forskning genom att arrangera symposier och konferenser, som ofta är av tvärvetenskaplig karaktär. I den mån antalet deltagare medger det, äger överläggningarna rum i akademiens hus på Villagatan i Stockholm och det förutsätts att föredrag och debattinledningar utges i akademiens konferensserie.


Huvuddelen av akademiens forskningsfrämjande stöd går dock till olika projekt, ofta i samarbete med ledamöter, universitet, lärda verk, kulturvårdande myndigheter eller andra forskningsfinansiärer. Flera kan vara av långsiktig karaktär. 

 

Kungl. Vitterhetsakademiens forskningsfrämjande verksamhet

 

Allmänna utgångspunkter 

Kungl. Vitterhetsakademin (KVHAA) är en oberoende vetenskaplig akademi som främjar, stödjer och initierar humanvetenskaplig forskning – inom humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner - samt forskning rörande kulturmiljövård. Akademien stödjer gärna angelägen forskning som är svår att inordna i det statliga finansieringssystemet.

 

Från sin ämnes- och lärosätesövergripande utsiktspunkt vill KVHAA bidra till den forskningspolitiska debatten om humaniora och samhällsvetenskap. 

 

Förutom egna medel förvaltar KVHAA ett stort antal stiftelser och fonder som stödjer forskningsrelaterade verksamheter. Många av dessa är styrda till särskilda forskningsområden, inklusive kulturminnesvård.

 

KVHAA publicerar vetenskaplig forskning inom sitt fält och stödjer även forskningsförmedling och populärvetenskapliga satsningar.

 

Akademien äger ett antal kulturhistoriska fastigheter. Förvaltningen av dessa följer kulturmiljövårdens grundprinciper och nyare vetenskapliga rön.

 

KVHAA samarbetar med såväl universitet och andra lärosäten som med forskningsfinansiärer, exempelvis Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet, samt med övriga kungliga akademier och internationella vetenskapliga organisationer. 

 

Grundläggande synpunkter 

Humaniora och samhällsvetenskap bidrar med kunskap om individ och samhälle. Humanvetenskaplig forskning är viktig i sig men också en förutsättning för att resultaten inom andra vetenskapsområden ska kunna nyttiggöras. Samtidens stora frågor om klimat, befolkning, migration, integration, demokrati, välfärd och nya teknologier kräver samverkan mellan natur- och humanvetenskaper, där humaniora och samhällsvetenskap kan besvara komplicerade problemställningar och fördjupa förståelsen av komplexa fenomen, historiska processer och sammanhang. Humanvetenskapliga kompetenser som förmågan att analysera, tolka och kritiskt granska skeenden och texter samt kommunicera forskningsresultat i tal och skrift utgör essentiella tillgångar i det moderna samhället. 

 

Hög kvalitet och hög vetenskaplig kompetens måste utgöra grunden för såväl forskning som utbildning. Ökade basanslag till forskning bör primärt syfta till att förstärka miljöer som kännetecknas av högkvalitativ forskning eller med hög potential att utvecklas. 

 

Satsningen på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning bör stärkas och områdenas ställning måste beaktas och bevakas. Det är av stor vikt att utrymme skapas för kreativ, forskarstyrd och långsiktig grundforskning.

 

Forskningen måste vara fri att ställa frågor i sitt sökande efter de vetenskapligt hållbara svaren. Även den så kallade utmaningsdrivna forskningen skall vara vetenskapligt oberoende. Oetisk forskning kan i värsta fall leda till att enskilda individer, miljö och/eller samhället skadas och är dessutom ett slöseri med offentliga medel. Det är viktigt för både forskning och samhälle att forskningsetiska problem uppmärksammas och att satsningar görs på utbildning och forskning om forskningsetik, inte minst inom de humanvetenskapliga disciplinerna där denna forskning varit eftersatt.

 

Behovet av fortsatta satsningar på den såväl traditionella som digitala forskningsinfrastrukturen inom humaniora och samhällsvetenskap är stort. Resurser krävs inte bara för att bibehålla svensk forsknings framskjutna position på dessa områden, utan också för att stärka strategiska digitaliseringssatsningar och utveckla e-infrastrukturer för att öka tillgängligheten. Utvecklingen av spetsforskning inom humaniora och samhällsvetenskap är i stor utsträckning beroende av metodutveckling och infrastruktur. Resurser krävs för att möta forskarnas behov inom detta område.

 

Inom flera humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen är vetenskapliga klassiker och viss tongivande aktuell forskning publicerad på andra språk än engelska, främst tyska och franska. De moderna europeiska språkens svaga ställning i svenskt utbildningsväsen är ett allvarligt problem för forskningens kvalitet inom många ämnen. Även om forskningsresultat naturligtvis bör presenteras på internationella språk har forskarsamhället ett ansvar för att svenska språket ska utvecklas som vetenskapligt språk. Detta är bara möjligt om forskningsresultat publiceras även på svenska. Särskilt forskning som analyserar svåröversatt litterärt och annat kulturhistoriskt svenskt material, liksom juridisk forskning, har svenska som det vetenskapligt naturliga publiceringsspråket.

 

Forskningsförmedling är av stor betydelse i ett demokratiskt samhälle. Dagens polariserade debattklimat och ofta starkt förenklade diskussioner visar på behovet av att motverka kunskapsresistens samt att stärka källkritisk medvetenhet och folkbildning på vetenskaplig grund.

 

Vitterhetsakademiens forskningsstödjande verksamhet 

Vitterhetsakademien främjar och stödjer grundforskning och finansierar för närvarande bland annat

 

femåriga akademiforskartjänster, varav fem (utsedda 2015) är inriktade på kulturhistoriska studier, religionsmöten och det offentliga rummet i den klassiska antiken och fem (utsedda 2017) är inriktade på samhällsvetenskap och samhällets stora frågor.
* projektbidrag för digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar, tillsammans med Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond (fr.o.m. 2018)
* projektbidrag inom satsningen Samlingarna och forskningen, tillsammans med Riksbankens jubileumsfond (fr.o.m. 2016)
* Bernadottestipendier (årligen) inom ramen för Bernadotteprogrammet i samarbete med Konstakademien, Svenska Akademien, Kungl. Musikaliska akademien och Kungl. Gustav Adolfs akademien
* konferenser och symposier (ca 20 per år)
* resestipendier och gästföreläsarverksamhet
* vetenskapliga publikationer, bland annat genom Akademiens egna utgivningsserier och i samarbete med olika förlag
* större bokprojekt utifrån befintlig och ny forskning, som ”Svensk trädgårdshistoria,” ”En ny svensk fotohistoria”, och ”Kyrkomusiken i Sverige”
* forskningsförmedling, exempelvis genom riktade evenemang såsom Forskartorget på Bokmässan, tidskrifter som Respons och det digitala bildningsmagasinet Anekdot.

 

 


Akademien är medlem i organisationerna ALLEA och UAI. Detta innebär också aktivt deltagande i forskningsprojekt tillsammans med lärda samfund i många andra länder.