Kulturfastigheter
RETTIGSKA HUSET – VILLAGATAN 3, STOCKHOLM


Foto: Philip Håkanson

 

Den mångsidige och kulturintresserade fil.dr Herbert Rettig ärvde huset på Villagatan 3 efter sin far, Hjalmar Rettig, och i ett gåvobrev 1954 testamenterade han, tillsammans med sin hustru Ing-Marie, fastigheten på Villagatan och slottet Skånelaholm, samt en stor post aktier till Vitterhetsakademien. Herbert Rettig avled 1963. Den stora donationen blev den Rettigska kulturstiftelsen som nu förvaltas av Vitterhetsakademien. 


På 1870-talet fanns ett stort obebyggt område norr om Humlegården. Det privata bolaget AB Stockholms Byggnadsförening ägde marken, men man ville inte bygga hyreshus utan skapa något helt nytt. Bolagets vision var att bygga låga enfamiljsvillor med trädgårdar omkring husen och skapa ”en oas i stenöknen”.
     Den Rettigska fastigheten tillhör Villastadens första generation av bebyggelse. Fasaden mot Villagatan är i två våningar. Men huset har aldrig varit en villa – även om det i dagligt tal kallas den Rettigska villan – utan byggdes som Villastadens första hyreshus. Det palatsliknande bostadshuset ritades i en klassicerande stil och uppfördes 1878–1879 av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien, vilka spelade en aktiv roll när området norr om Humlegården planlades och bebyggdes.
     Gatunamnet är ett minne av att den nya stadsdelen ursprungligen kallades Villastaden. Villagatan 3 är den tidigaste avvikelsen från grundtanken genom att vara det första flerfamiljshuset. När det stod färdigt inköptes det av Anna Retzius, dotter till Lars Johan Hierta. År 1899 köptes fastigheten av Hjalmar Rettig. 
     Sedan 1973 har det Rettigska huset varit Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens hemvist och adress. Den 4 september kunde akademien hålla sitt första plenarsammanträde i eget hus.

 

SE EN FILM om det flöjtur som tillverkades av Pehr Strand under 1790-talet och som restaurerats och rekonstruerats på bekostnad av Kungl. Vitterhetsakademien.

LÄS MER OM RETTIGSKA HUSET

> Gösta Selling, Villagatan 3. 1800-talshuset som blev säte för Vitterhetsakademien. 1994


LÄS MER OM FAMILJEN RETTIG

 > Kristina Franzén, Familjen Rettig och donationerna till Kungl. Vitterhetsakademien. 2006

 


 
> Rettigska huset  |  Vägbeskrivning  |  Visningar