Ledamoter
Nyinvalda
 

Ingela Nilsson

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 5 september 2017 att välja in Ingela Nilsson, professor i grekiska, särskilt bysantinsk grekiska, vid Uppsala universitet, som arbetande ledamot i den filosofisk-filologiska klassen.

Ingela Nilsson, född 1970, disputerade vid Göteborgs universitet 2001 på avhandlingen Erotic Pathos, Rhethorical Pleasure. Narrative Technique and Mimesis in Eumathios Makrembolites' Hysmine & Hysminias, där hon visar hur den antika romanen återuppstod i 1100-talets Bysans. Hon kunde klargöra en central del av den bysantinska litteraturens särart och visa dess intrikata förhållande till den klassiska grekiska litteraturen.

 

Ingela Nilsson har i flera arbeten förnyat sitt ämne genom nya perspektiv på litterära traditioner och särdrag, genom nydanande infallsvinklar kring språk och sensualitet, relationen mellan ord och bild och mellan historieskrivning och fiktion. Hon har hela tiden haft fokus på den bysantinska kulturens egenart och receptionen. I monografin Raconter Byzance: la littérature au XIIe siècle (Paris, Les Belles Lettres, 2014) samlar hon ett antal av sina studier och utvecklar dem till en genomgripande analys av berättandets och det historiska medvetandets funktioner och roll i den bysantinska kulturhistorien.

 

Ingela Nilsson har också samlat flera andra forskare i införandet av nya perspektiv på bysantologin. I antologierna Plotting with Eros: Essays on the Poetics of Love and the Erotics of Reading (2009) och Wanted: Byzantium - The Desire for a Lost Empire (2014 möts dessa.

 

Hon har och har haft en lång rad uppdrag i internationella styrelser, expertkommittéer, bedömningsgrupper, nätverk och forskningssamarbeten och hon leder f.n. det fransk-svenska samarbetet Text and Narrative in Byzantium finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

 

Men hon har också fört ut sitt ämne till en bred allmänhet genom populariserande anföranden och texter.  

 

 

 

Gunnel Ekroth

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 5 september 2017 att välja in Gunnel Ekroth, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen.

Gunnel Ekroth, född 1963, disputerade vid Stockholms universitet 1999 på avhandlingen The sacrificial rituals of Greek hero-cults in the Archaic to the Early Hellenistic periods, en studie där hon undersöker kulten kring heroer i avsikt att uppnå en klarare bild av den plats som dessa väsen intog i det grekiska religiösa systemet. Genom att förena ett textkritiskt studium med djupborrande i arkeologiska data blir det möjligt för henne att visa att hjältarnas betydelse som målgrupp för det religiösa handlandet var minst lika stor som gudarnas.

 

I senare studier har Gunnel Ekroth gått vidare i undersökningar kring grekisk kult. Hon har därvid breddat sin radie, men de frågor som driver henne är fortfarande av metodisk och kunskapsteoretisk natur, såsom: I vilken utsträckning kan vi lita på textkällor? och Hur ska vi bedöma tillförligheten hos det arkeologiska materialet med tanke på dess fragmentariska karaktär?

 

Ett studieobjekt i absolut centrum för Gunnel Ekroths intresse är det grekiska djuroffret. För henne öppnar denna rit ett helt fält av parallella och varandra stödjande analysvägar i gränssnittet mellan arkeologi och historia. Den samlade bild hon skapar genom att kombinera arkeologins, osteologins och bildstudiets respektive domäner har visat sig nyskapande.

 

Med djuroffret i fokus har hon, i samarbete med andra, under senare tid samlat forskare i internationella konferenser, t ex Bones, behaviour and belief: the zooarchaeological evidence as a source for ritual practice in ancient Greece and beyond och senast i From snout to tail. Exporing the Greek sacrificial animal from the literary, iconographical, archaeologica/ and zoo-archaeologica/ evidence.

 

Men hon har även ägnat sig åt Hades och öppnat sin egen, klassiskt-grekiska horisont mot den mediterrana omvärlden och även mot efterantika perioder. I många år var hon sekreterare i styrelsen för det Svenska Institutet i Athen.  

 

 

Gunnel Cederlöf

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 7 mars 2017 att välja in Gunnel Cederlöf, professor i historia vid Linnéuniversitetet, som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen.

Gunnel Cederlöf, född 1960, har tidigare varit verksam vid Uppsala Universitet och Kungl. Tekniska högskolan. 1997 disputerade hon i Uppsala på avhandlingen Bonds Lost: Subordination, Conflict and Mobilisation in Rural South India (1997), en studie av villkoren för den agrara underklassen i Sydindien under 1900-talets första två tredjedelar. Hon visar hur den traditionella arbetsdelningen höll den studerade kastgruppen bunden till jordbruksarbetet, samtidigt som mekanisering av jordbruket totalt förändrade villkoren och gjorde att många friställdes och blev utblottade. Den sociala oro som därigenom skapades kanaliserades till en början delvis i religiösa former, och de drabbade sökte sig bort från traditionen genom omvändelser till kristendom. Konflikter kring missionsverksamheten och sociala spänningar när kastväsen och ekonomisk modernisering möttes utgör en av avhandlingens kärnpunkter.

 

I Anticipating Independent lndia: The Idea of the Lutheran Christian Nation and Indian Nationalism (2006) tar hon sig an förhållandet mellan mission och kastväsende och därmed förknippade sociala förhållanden och utvecklar hur den sociala mobiliseringen i högsta grad utgjorde en brännande fråga för missionärerna under utvecklingen mot ett självständigt Indien.

 

I boken Landscapes and the Law. Environmental politics, Regional histories and Contests over Nature (2008) riktade Gunnel Cederlöf ännu mer uttryckligt än i avhandlingen sitt intresse mot det som sedan kommit att bli hennes huvudområde, miljöhistorien och i Founding an empire on lndia's north-eastern frontiers, 1790-1840. Climate, commerce, polity (2014) har hon utnyttjat kartor och brevväxlingar från engelska lantmätare i Ostindiska kompaniet för att visa på motsättningar i grundsyn mellan dem som verkade på det av översvämningar och ändrade flodlopp drabbade fältet och skrivbordsgeneraler i London, som förespråkade klara och raka gränser.

 

Gunnel Cederlöf har ett omfattande internationellt nätverk bestående av socialantropologer och historiker i bl a Indien, Storbritannien, USA och Tyskland. Projektet The India-China Corridor, som utforskar den långvariga handels- och kulturförbindelsen mellan Indien och Kina, har initierats och leds av Gunnel Cederlöf tillsammans med fyra professorer från Nederländerna, Storbritannien, Kina och Indien.

 

Gunnel Cederlöf brinner för miljö och utsatta människor i de mindre utvecklade delarna av sydöstra Asien.  

 

 

Michel Zink

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 10 januari 2017 att välja in Michel Zink, professor i medeltida fransk litteratur, som utländsk ledamot i den filosofisk-filologiska klassen.

Professor Michel Zink är sedan 1995 professor vid Collège de France i Paris och är en av de främsta forskarna i medeltida fransk litteratur och tillika folkbildare via fransk radios Bienvenue au Moyen-Âge.

 

Han har tidigare undervisat vid Sorbonne och universitetet i Tunis samt varit professor vid Université Toulouse II-Le Mirail och därefter vid Paris IV-Sorbonne.

Michel Zinks publikationslista innehåller såväl allmänna verk inom litteraturvetenskap och idéhistoria som verk om medeltida författare och krönikörer. Han har dessutom publicerat flera textkritiska editioner. Bland hans många arbeten kan särskilt framhållas de som berör begreppen subjektivitet och fiktionalitet. Det första begreppet behandlas i La Subjectivité littéraire autour du siècle de saint Louis (Paris, 1985). Denna studie utgör en reaktion mot idén om litteraturen som ett system, som en självreglerande struktur, och tecknar i stället den medeltida franska litteraturen utifrån ett subjektivt mottagande. Med denna utgångspunkt analyserar Michel Zink utvecklingen under främst 1100- och 1200-talen inom olika genrer, som den lyriska poesin, allegorin, självbiografin och riddarromanen.
Det andra grundläggande begreppet, fiktionaliteten, tar Michel Zink framför allt upp i Poésie et conversion au Moyen âge (Paris, 2003). Zinks utgångspunkt är att medeltida tänkare länge uppfattade fiktionen som tvivelaktig, eftersom den enligt dem hörde samman med lögnen. Därför kunde inte heller poesin få någon klar plats i de stora filosofiska systemen. Genom sin bok visar emellertid Michel Zink på en fängslande utveckling i viktiga kristna verk från medeltiden, där det blir tydligt att den profetiska inspirationen hängde samman med poetisk fantasi.
Andra viktiga bidrag till medeltidsforskningen är följande tre verk som behandlar medeltida genrer som pastoralen, predikningar och kristna sagor: La Pastourelle. Poésie et folklore au Moyen Âge (Paris, 1972), La Prédication en langue romane avant 1300 (Paris, 1976, 2e éd. revue, 1982) och Le Jongleur de Notre Dame. Contes chrétiens du Moyen Âge (Paris, 1999).
I övrigt har Michel Zink i olika arbeten behandlat hjältedikten Girart de Roussillon (Paris, 1990), verk av Jean Froissart: Froissart et le temps (Paris, 1998), och Graal romanen Déodat (Paris, 2002).

Förutom genom sina egna verk har Michel Zink gjort betydande insatser inom medeltids-forskningen genom sitt deltagande i flera samarbetsprojekt.

 

Michel Zinks internationella kontakter är omfattande, vilket tydligt framgick då han 2009 med stor framgång organiserade det första mötet mellan europeiska akademier vid Institut de France i Paris.

 

Michel Zink är ständig sekreterare vid L’Académie des Inscriptions et Belles-Lettres.

 

Lars Berglund

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 4 oktober 2016 att välja in Lars Berglund, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen.

Lars Berglund, född 1964, disputerade 2002 på avhandlingen Studier i Christian Geists vokalmusik. Geist var verksam vid det svenska hovet och vid Tyska kyrkan i Göteborg mot slutet av 1600-talet. Avhandlingen bygger på såväl historisk grundforskning utifrån opublicerade arkivkällor som detaljerade verk- och genreanalyser. I fallet Geist handlar det om att förstå de musikaliska uttrycken utifrån dennes personlighet, sociala ställning som hovkompositör, publika förväntningar, kyrkliga frågor, internationella strömningar i musiklivet etc.

Bland Lars Berglunds senare publikationer märks flera bidrag till förståelsen av den tidigmoderna musiken, såväl historiskt som rent musikaliskt. Det handlar om välkända storheter som Monteverdi och Athanasius Kircher men också om musikens expressiva former, om förbindelserna mellan Nord- och Sydeuropa samt om kyrkomusikens status och ordning. Till de internationella publikationerna på högt ansedda förlag hör "Angels or Sirens?: Questions of Performance and Reception in Roman Church Music Around 1650" (2012) och "French Stage Music in the Düben Collection, Uppsala: A Düben-Philidor Connection" (2015).
Hans senare forskning är centrerad till Dübensamlingen. Inom det internationella projektet Musical-Cultural Exchange in Early Modern Europe, c. 1550-1750 är han nationellt ansvarig.
Lars Berglund utnämndes till professor 2015, då han i öppen konkurrens erhöll den lärostol som 1947 inrättats för Carl-Allan Moberg i Uppsala och är för närvarande prefekt vid Institutionen för musikvetenskap. Det är bland annat - och kanske i första hand - genom Berglunds försorg som den tidigmoderna musikforskningen vid Uppsala universitet av flera bedömargrupper lyfts fram som särskilt framstående och internationellt betydande.
Lars Berglund har en bakgrund som populärmusiker och deltar aktivt i aktuella debatter och diskussioner om musik och musikforskning och i tvärvetenskapliga konferenser och symposier.