Ledamoter
Nyinvalda

Gunlög Fur

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 4 november 2014 att välja in Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitet i Växjö, som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen.

Gunlög Fur, född 1957, disputerade 1993 vid University of Oklahoma på en avhandling som behandlade vilka relationer svenskarna i kolonin Nya Sverige hade till lenapeindianerna vid mitten av 1600-talet. Hon gjorde där också jämförelser med samernas dåtida relation till den svenska kronan. Indianer och samer och deras relation till statsmakten har fortsatt att vara hennes grundläggande empiriska studieområden. hennes undersökning Colonialism in the Margins. Cultural encounters in New Sweden and Lapland (2006) utgör en utvidgad och omarbetad version av doktorsavhandlingen. I A Nation of Women. Gender and Colonial Encounters Among the Delaware Indians (2009) behandlas de genomgripande och brutala förändringar som lenape-indianernas samhälle genomgick under 1600- och 1700-talen. Fur ägnar särskild uppmärksamhet åt de avgörande kulturella betydelser som könsskillnader tillskrevs hos lenape-indianerna.

 

Gunlög Furs arbete har haft betydelse för genusteorins utveckling och förfining. Genom noggrann och sofistikerad analys visar hon att genus inte bör definieras i termer av dikotomi och hierarki. I vad mån könen uppfattas som väsensskilda (dikotoma) och i vad mån dessa skillnader knyts till över- och underordning måste betraktas som empiriska frågor, eftersom det faktiskt finns exempel på samhällen där såväl dikotomi som hierarki saknas.


Gunlög Fur har själv karakteriserat sin forsknings fokus som kolonialism, kulturmöten och genus och hon hör till de socialantropologiskt orienterade historiker, som vill studera historiska samhällen på ett sätt som så nära som möjligt motsvarar vad moderna socialantropologer kan göra i nutid. Hennes forskning kretsar i första hand kring kulturkonstruktioner och i flera artiklar har hon sökt precisera uppkomsten av kulturella mönster, inte minst i fråga om genus och sexualitet.

 

Prinsessan Christina Fru Magnuson

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 7 oktober 2014 att välja in Prinsessan Christina Fru Magnuson som hedersledamot i den historisk-antikvariska klassen.

Prinsessan Christina var Sveriges första prinsessa som tog studenten (1963), varefter hon fortsatte sina studier vid Radcliffe College, Harvard University i Connecticut, och senare vid Stockholms universitet. Hennes främsta ämne var konstvetenskap. Arbetsinsatserna har därefter riktats mot olika områden.

 

I närmare tio år var hon ordförande i svenska Röda korset, och i åtta år tillhörde hon internationella Röda korsets styrelse.


När det gäller Prinsessan Christina Fru Magnusons åtaganden med inriktning mot humaniora och kulturområdet skall här bara nämnas några av de organisationer och stiftelser där hon har lagt ner ett omfattande ideellt arbete. Under en följd av år var hon ordförande i Föreningen Nationalmusei vänner, och sedan en längre tid är hon ordförande i Livrustkammarstiftelserna. Hon medverkade aktivt i det framgångsrika arbetet med att väcka liv i Ulriksdals slottsteater, Confidencen.

 

Prinsessan Christina Fru Magnuson är förste ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och hedersledamot i styrelsen för Radiosymfonikernas och Radiokörens Vänförening, hedersordförande i Stiftelsen Sophiahemmet och 2003 utnämndes hon till hedersdoktor vid Karolinska institutet.

 

Marianne Gullberg

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 7 oktober 2014 att välja in Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik vid Lunds universitet, som arbetande ledamot i den filosofisk-filologiska klassen.

Marianne Gullberg, född 1964, disputerade i Lund 1998 på en internationellt uppmärksammad avhandling med titeln Gesture as a Communication Strategy in Second Language Discourse: A Study of Learners of French and Swedish2000–2009 arbetade hon som forskningsledare vid Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nederländerna och som gästforskare och lärare i engelska vid universitetet i Mannheim. 2010 återvände Marianne Gullberg till Lund som vetenskaplig chef för Humanistlaboratoriet i Lund och professor i psykolingvistik. Som chef för Humanistlaboratoriet har hon utvecklat en innovativ forskningsenhet till en omistlig resurs för hela universitetet och dess omvärld.

 

Marianne Gullberg har brutit ny mark inom området andraspråks-inlärning. De flesta av oss har fått höra att barn lär sig språk lättare än vuxna, men Marianne Gullbergs forskning visar dels att vuxna faktiskt är mycket kraftfulla språkinlärare, dels att även äldre personers hjärnor utvecklas när de lär sig språk. En särskilt fängslande del av Marianne Gullbergs vetenskapliga arbete handlar om samspelet mellan tal och gester, där hon bl. a visat att även den som talar ett som vuxen inlärt språk med perfekt uttal kan avslöja sig genom att gestikulera på modersmålet.


Utöver ett 40-tal artiklar i internationella tidskrifter, i ensamt eller delat författarskap, har Marianne Gullberg varit medredaktör av och bidragsgivare till flera uppmärksammade böcker utkomna på internationella förlag. Bland titlarna kan nämnas Gestures in Language Development (med Kees De Bot, Benjamins 2010) och Time to Speak: Cognitive and Neural Prerequisites for Time in Language (med Peter Indefrey, Blackwell 2008).

 

Marianne Gullberg är ledamot av Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund, Vetenskapssocieteten i Lund samt Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. 2012 tilldelades hon ett femårigt Wallenberg Scholarship för forskning om vuxen andraspråksinlärning och flerspråkighet både i tal och gest.

 

Ann Catherine Bonnier

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 3 juni 2014 att välja in Ann Catherine Bonnier, docent i konstvetenskap, som svensk korresponderande ledamot.

Ann Catherine Bonnier disputerade 1987 på avhandlingen Kyrkorna berättar – Upplands kyrkor 1250–1350 och har därefter ägnat sitt vetenskapliga och folkbildande arbete åt att sprida kunskap om våra kyrkor, i första hand de medeltida. Ann Catherine Bonnier är en av landets främsta experter på medeltida kyrkobyggnader och deras inredningar och under drygt 30 år arbetade hon som redaktör och forskare inom projektet Sveriges Kyrkor vid Riksantikvarieämbetet. I sitt arbete inom projektet har hon utvecklat undersökningsmetodiken för enskilda kyrkostudier och då förenat arkeologi, konstvetenskap och historia som grund för analyserna. Hon har även en djup kunskap i frågor som rör hur de liturgiska ritualerna påverkat kyrkornas byggnadssätt och inredning.

 

Ann Catherine Bonnier har också deltagit i folkbildande projekt, som bl. a resulterat i ett flertal guideböcker om landets kyrkor. Hon var vetenskapligt ansvarig för bidragen i TV-serien Kyrkorna hemligheter och en av huvudförfattarna till boken med samma titel.

 

Ann Catherine Bonnier belönades i år med Akademiens Gustaf Adolfsmedalj för sina insatser i att fördjupa kunskapen om kyrkornas betydelse som uttryck för sociala och ekonomiska förhållanden.

 

Maarit Jänterä-Jareborg

 

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 6 maj 2014 att välja in Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privat- och processrätt vid Uppsala universitet, som arbetande ledamot i den filosofisk-filologiska klassen.

Maarit Jänterä-Jareborg, född 1954, disputerade i Uppsala 1989 på en prisbelönt avhandling med titeln Partsautonomi och efterlevande makes rättsställning, en internationellt privaträttslig studie. Nästa större verk publicerades 1997 och hade titeln Svensk domstol och utländsk rätt, en internationellt privat- och processrättslig studie. Åren 1995-98 var Maarit Jänterä-Jareborg ämnessakkunnig i Justitiedepartementet och 1998 utnämndes hon till professor i Uppsala.

 

Hennes ämnesområde är gränsöverskridande. Den internationella privaträtten rör frågan enligt vilket lands lagar en viss rättstvist ska avgöras när tvisten, genom parternas nationalitet, domicil eller verksamhetsort, har anknytning till flera länder. Maarit Jänterä-Jareborg har speciellt intresserat sig för familjerättsliga förhållanden och relationerna mellan juridik och religion, integration och värderingar, familj och mångkultur.

 

I sina böcker och skrifter beaktar Maarit Jänterä-Jareborg ständigt de internationella överenskommelser som den internationella privaträtten är mycket styrd av. Samtidigt lägger hon fokus på den centrala frågan om domstolars domsrätt och lagval, det vill säga har den nationella domstol som målet kommer upp i behörighet att avgöra målet, och om så är fallet, vilket lands lag ska denna domstol tillämpa? 2010 stod hon som redaktör för boken Familj, Religion, Rätt. En antologi om kulturella spänningar i familjen- med Sverige och Turkiet som exempel där hon även bidrog med uppsatsen "Transnationella familjer ur ett internationellt privaträttsligt perspektiv".

 

Maarit Jänterä-Jareborgs insatser och fokus har haft och har stor betydelse i den internationella diskussionen om familjerätten i Europa och hon har vid upprepade tillfällen varit svensk delegat vid Haagkonferensen för internationell privaträtt.


Maarit Jänterä-Jareborg är ledamot i Kuratoriet för Haagakademien i internationell rätt sedan 2005 och utländsk ledamot i Finska Vetenskapsakademien sedan 2008. 2013 tilldelades hon, som första kvinna, genom Kungliga Vetenskapsakademien, det Söderbergska priset i rättsvetenskap för sina vetenskapliga insatser i den internationella familjerätten.